har jag missat någonting, eller har du bara slutat vara du? samma sekund som fågelns första fjäder föll ner till marken, så föll du. har vi brist på tillit eller bara romans. båda har vi ett infekterat förflutet, det är ingen anledning till våran ovishet och vårat förskräckliga avstånd. jag kan inte skapa något slags förtroende, jag erkänner det nu. jag tror jag låtsas som om du visste. oavbruten, mitt i ordet. jag erkänner igen, jag gömmer mig bakom den svarta solfjädern med gråa mönster. kommer du inte ihåg? vi brukade vara dom som älskade varandras närhet.

Är känslorna en sanning då man menar varje ord?