let me rest in peace when i die

jag är förfärligt trött, men tycks ändå inte kunna sjunka in i min sömn i lugn och ro. Stina sover, jappa kollar på tv, vad gör jag? Strävar emot den underbara natt sömnen, rädd för att vakna upp till något som inte tillför min smak. Rädd för att ta ett till steg mot grunden. Ja, rädd för det mesta. Helst stoppar jag tiden nu. Den här dagen var bra. Ja, den var okej. Helt okej. Önskar mig super krafter, ska jag läka dig? Eller ska jag kanske bara läka mig själv. Kanske är det dags att lägga tid och energi på mitt eget psyke, innan jag kämpar med någon annans. Kanske. Jag önskar jag hade någon att tala om för. Jag önskar jag hade dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0